familjenboije

Snart jul, och det är nästan så att jag bävar inför julafton. Jag längtar efter jul och älskar alla små lampor som lyser, julmaten, pyssel och släktträffar. Men. Tomten skulle jag klara mig utan, ja, jag vet att jag är 23år och fortfarande rädd för tomten. Ska försöka jobba bort rädslan så att jag med sanningsenlig röst kan säga till Teo att gubben i den röda kostymen inte alls är farlig.

Konfererade med min son idag, för att höra vad han önskade sig i julklapp.
Med fem månaders vishet i rösten svarade han att i år fick hans mor o far sköta hans önskelista.
Och Teos önskan är vår lag.

Så Teo önskar sig följande:

* Pengar till diverse bestyr längre fram i livet, eftersom han redan nu har ett eget "sparandekonto"
* En resesäng
* En barnstol som man hänger på bordet, som vi kan ta med när vi är ute på turné
* En pulka på ut i fall att snön behagar att dyka upp
* Tavlor till hans nya rum
* Kläder i stl 74 --->
* Prassel-bit/tugg-leksak
* En hel del mer, som hans mor o far inte kan komma på vid skrivande stund.

Nån annan småbarnsförälder som läser och har tips till en (snart) 6 månaders gammal pojk?

Folk säger: "Skönt med helg så man får vila".
Jag säger: "Skönt med vecka så man får vila".

Tror det är en myt att folk tar det lugnt o vilar upp sig på helgerna.
Tror även att det är en myt, eller iaf en konst att kunna ta det lugnt på semestern.

Ska vi ta o göra en resumé av helgen kanske.

Skulle ha jobbat i fredags, men återfick min feber och blev hemma istället. Hade sett framför mig hur härligt det skulle bli att få ligga i soffan under en filt o se på tv med den jag älskar. Hade fått för mig en romantiskt kväll i soffan medan Teo sussade och sov.
Första kvällen på väldigt länge då både jag och Jimmy var hemma samtidigt. Å så underbart.
Men ack så jag bedrog mig. Herrn pyste iväg och skulle hjälpa en annan herr borti byn med nå skåp. Allrighty. Bort blåste romantiken, och i samma pust svepte den med sig både filmen och filten jag tänkt utnyttja under kvällen. Vad är det man säger? Shit happens, heller?
Så, febrig stoppade jag vår gosmul i sängen, och sen minns jag inte vad jag gjorde. Förbenade minne, kan jag få minnas nånting av vikt?!
Struntsaker som hände för ett år sen, det minns jag, mycket onödigt vetande och mindre nödvändigt vetande. Blev nå fel på mitt minneskort under produktionen tror jag. Och verkstaden där jag är gjord, den är stängd, ingen försäkring eller inbyte. Typiskt.  Börjar tro att jag till hör kategorin "Skadat gods".
Aja, där nånstans tog fredagen slut iaf.
Lördagen började på lördagmorgon, inte helt oväntat. Vi tog oss en lååång morgon i sängen, härrlisch!
Straxt där efter blev vi varse om att lördagen hägrade i fikats tecken. Wienerbröd, pistagebullar, pepparkakor, saffransskorpor mm... Lördagen gick även i onyttighetens tecken. Hade besök av Teos farbror, faffar och gammelfarmor. Celebert.
Mitt i dagen på lördan började Teopysenfisen att bli lite krasslig, så Jimmy  som skulle ha vart iväg på julbord ringde o sa att han inte skulle komma. MEN då fick han reda på vilket julbord det var meningen att han skulle ha åkt på. (Det var hemlig destination). Robert Wells o Trollkarls-labero. Vet inte varför, men gubben i lådan ångrade sig och frågade både snällt o försynt om han inte kunde få åka ändå...?
Och, vem kan säga nej? Hade det varit ombytta roller så hade säkert jag velat åka oxå, So, away he went.
Teo blev sämre i hostan, jag trakasserade sjukvårdsupplysningen, kände oro och var stundtals rädd.
Mamma o pappa kom hit o var med mig tills Teo somnade runt kl.00. Tänkte sen att jag behövde sömn, men kunde inte sova, bara lyssnade på Teo andning som var TUNG.
Kl.02.40 kom Jimmy hem, Teo sov, jag var vaken.
Kl.02.50 sov Jimmy och teo, jag var vaken.
Kl.03.05 Teo vaknade, jag var vaken, Jimmy vaknade.
Teo lät hemskt.
Fem minuter senare satt vi i bilen på väg till akuten, i våran subba- så klart. MEN, då började "Check engine"-lampan att lysa. Hade någon bilaffär varit öppen här hade vi antagligen köpt en NY bil, 4wd eller inte. Tur det inte finns nån bilaffär här i byn. Vi lånade mor & fars skoda istället. Skönt.
På akuten fick Teo andningshjälp av adrenalin. Han blev inte bättre. Hellre sämre.
Vi åkte o la oss i Grytan, dit kom vi runt sju... Jimmy slocknade. Jag och Teo var vaken. Teo somnade. Jag var vaken. Men, sen somnade jag, men då vaknade Teo och var som sagt sämre. Jimmy väcktes och än en gång hamnade vi på akuten. Andningshjälp av adrenalin och kortison. Sen var vi ute med honom hela dagen. Jag o Jimmy var zombies.
Kom hem till byn igen runt 16.00, höll oss vakna till 20.00 men sen jädra i mej sov vi alla tre. Till kl.22.30, då vaknade två av oss... Teo och jag. Vi har tillbringat natten i vardagsrummet. Han sittandes i sin vagga och lekandes med sin Zebra. Jag i soffan beundrandes över all skit som går på tv om nätterna.
Idag är Teo piggare, Jimmy jobbar och jag... Går på sparlågor.

Teo var förresten förstasides-stoff i lördags! :-D
Och mittuppslag... Oh, min ståtlige pojk!
...Nu är jag sån där äckligt jobbig mamma som skriker över hela världen att hennes pojke varit i tidningen.
So? Lokaltidningen.... Men, ändå... haha.

Nu är det matdags för den lille. Ciao.