I vårat hus.
I vårat hus börjar dagen nån gång mellan 6.30-8.30 på morgonen, beroende på sömnbehovet hos den lille.
Dagen slutar nån gång mellan 22.30-01.00, beroende på tv, samtalsämnen, sudoku och bokläsning.
Men där i mellan är det olika varje dag, ingen dag är den andre lik!
Den röda tråden genom veckorna är möjligtvis att vi varje dag äter frukost, lunch och middag.
Veckan som varit har varit uppbokad från morgon till kväll, och det ständiga samvetet har gjort sig rejält påmind då man inte kunnat ha pysen 24 timmar om dygnet. Men lika väl som det varit jobbigt så har det varit roligt och lärorikt.
Teo har haft riktig kvalité tid med moffen ena dagen, och andra dagen fick han var hos faster och mysa ordentligt.
Jag har "praktiserat" lite på begravningsbyrån i två dagar, kan va bra att få vara med lite om det skulle bli så att man ska ha jour nånting framöver.
Förutom att ha agerat begravningsantreprenör så har jag matat valpar och lärt mig att backa med en bångstyrig släpvagn.
Det sist nämnda är jag nog mest stolt över, hur pass stolt jag var när jag skulle backa i en nerförsbacken och ekipaget vek sig dubbel med följd av ett motorstopp är en annan sak. Men förutom det.
Och förutom att spännbandena låssnade och mojängen på vagnen levde loppan så att jag fick leka karl och kunnig med tummen mitt i handen, så gick det faktiskt bra.
Jimmy fick iof höra en o annan ramsa om att det var sista gången jag körde och "hadde nå rat ätte snöre".
Men väl hemma hel och hållen var det rätt okej ändå.
Moa-Släpvagn 1-1. Oavgjort måste nästan vara som ogjort? 1-1, det tar lixom ut varann...
Dagen slutar nån gång mellan 22.30-01.00, beroende på tv, samtalsämnen, sudoku och bokläsning.
Men där i mellan är det olika varje dag, ingen dag är den andre lik!
Den röda tråden genom veckorna är möjligtvis att vi varje dag äter frukost, lunch och middag.
Veckan som varit har varit uppbokad från morgon till kväll, och det ständiga samvetet har gjort sig rejält påmind då man inte kunnat ha pysen 24 timmar om dygnet. Men lika väl som det varit jobbigt så har det varit roligt och lärorikt.
Teo har haft riktig kvalité tid med moffen ena dagen, och andra dagen fick han var hos faster och mysa ordentligt.
Jag har "praktiserat" lite på begravningsbyrån i två dagar, kan va bra att få vara med lite om det skulle bli så att man ska ha jour nånting framöver.
Förutom att ha agerat begravningsantreprenör så har jag matat valpar och lärt mig att backa med en bångstyrig släpvagn.
Det sist nämnda är jag nog mest stolt över, hur pass stolt jag var när jag skulle backa i en nerförsbacken och ekipaget vek sig dubbel med följd av ett motorstopp är en annan sak. Men förutom det.
Och förutom att spännbandena låssnade och mojängen på vagnen levde loppan så att jag fick leka karl och kunnig med tummen mitt i handen, så gick det faktiskt bra.
Jimmy fick iof höra en o annan ramsa om att det var sista gången jag körde och "hadde nå rat ätte snöre".
Men väl hemma hel och hållen var det rätt okej ändå.
Moa-Släpvagn 1-1. Oavgjort måste nästan vara som ogjort? 1-1, det tar lixom ut varann...
Kommentarer
Trackback