Nappflaskan från helvetet
"O heeeelga natt..."
En sån härlig kväll eller natt, eller... kanske morgon?!
Nappflaskan från helvetet har varit och vanheldat mitt hem, mitt barn, hans pyjamas och hans säng.
Och vår sömn oxå för den delen.
Så nu sitter man här, en tisdagmorgon, eller natt för de som fortfarande sover.
Klockan är 03.57, nappflaskan står på diskbänken, Teos säng är nybäddad, han själv sover- nakenfis.
För en timme sen var hela familjen vaken.
Jag hade varit upp och försökt göra välling, men är ingen vidare kock så det tog mig ett tag att få till den perfekta vällingen. I vad som då kallades för en helt vanlig, välanvänd nappflaska.
Teo som varit lite förkyld med feber o lite stygg-hosta gnissade vidare i sängen, jag stod vid diskbänken med grumliga ögon och försökte räkna till två matskedar pulver. Nog så svårt.
Vandrade i väg likt en zombie längs vår enormt långa hall. (Den blir längre om nätterna)
Hittade till sovrummet och till det älskade lilla pyret som låg där med flin så stort att det är tur han har öron.
Nu skulle han få varm o härlig välling, i en sån där bra nappflaska... En sån med handtag, så den här lätt att hålla i. Sagt och gjort och lugnet infann sig väldigt fort i rummet. Teo småpratade med lite med flaskan, drack en skvätt, betraktade det fina mönstret på flaskan och drack ännu lite till.
I all denna lugn och ro blev mina ögonlock tunga och jag somnade... nästan. Hörde ett misstänksamt ljud från Teos säng... "Blobb", "skwosh" och efter det hörde jag Teo..."Da...da..hm".
Jag visste vad som hänt, men ville inte veta.
Klev upp, tittade ner i hans säng. Där låg ett litet pyre, något chockad och.... Hela han dränkt i vällingen som förr var perfekt förpackad i Nappflaskan från Helvetet.
Nappen hade farit loss från själva hållaren... Och åkt ner i flaskan. Man kan räkna ut med häcken vad som hände sen. Nappen i flaskan, och flaskans innehåll på Teo och resten av sängens inventarier.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag gjorde inget dera.
Om inte Jimmy varit vaken hade nappflaskan från helvetet fått åka tillbaka dit med buller o bång. Bussen dit går varannan måndag. (Sopbilen). Och tillsdess hade den kunnat få ta in på hotell Soptunnan.
Kallt, rått och luktar lite lagomt illa. Precis så som jag hade önskat nappflaskan kunde få ha det.
Men icke.
Nu, så här en o en halv timme senare sitter jag och begrundar, hur satan kan man skapa en sån mackapär?!
Satans tillverkare... Jag skyller på dom.
I morgon när mina ögon är mindre grusiga och mina hjärna mer vaken ska jag KANSKE kolla om det KANSKE satt fel napp på nappflaskan. Jag vill helst inte veta. Jag låter det hellre förbli Nappflaskan från Helvetets egna lilla hemlighet.
Det stormar ute och det känns som om fönstret snart ska blåsa in, bäst jag flyttar mig mot sängen.
Sängen från himlen.
God Natt och God morgon kära vänner.
En sån härlig kväll eller natt, eller... kanske morgon?!
Nappflaskan från helvetet har varit och vanheldat mitt hem, mitt barn, hans pyjamas och hans säng.
Och vår sömn oxå för den delen.
Så nu sitter man här, en tisdagmorgon, eller natt för de som fortfarande sover.
Klockan är 03.57, nappflaskan står på diskbänken, Teos säng är nybäddad, han själv sover- nakenfis.
För en timme sen var hela familjen vaken.
Jag hade varit upp och försökt göra välling, men är ingen vidare kock så det tog mig ett tag att få till den perfekta vällingen. I vad som då kallades för en helt vanlig, välanvänd nappflaska.
Teo som varit lite förkyld med feber o lite stygg-hosta gnissade vidare i sängen, jag stod vid diskbänken med grumliga ögon och försökte räkna till två matskedar pulver. Nog så svårt.
Vandrade i väg likt en zombie längs vår enormt långa hall. (Den blir längre om nätterna)
Hittade till sovrummet och till det älskade lilla pyret som låg där med flin så stort att det är tur han har öron.
Nu skulle han få varm o härlig välling, i en sån där bra nappflaska... En sån med handtag, så den här lätt att hålla i. Sagt och gjort och lugnet infann sig väldigt fort i rummet. Teo småpratade med lite med flaskan, drack en skvätt, betraktade det fina mönstret på flaskan och drack ännu lite till.
I all denna lugn och ro blev mina ögonlock tunga och jag somnade... nästan. Hörde ett misstänksamt ljud från Teos säng... "Blobb", "skwosh" och efter det hörde jag Teo..."Da...da..hm".
Jag visste vad som hänt, men ville inte veta.
Klev upp, tittade ner i hans säng. Där låg ett litet pyre, något chockad och.... Hela han dränkt i vällingen som förr var perfekt förpackad i Nappflaskan från Helvetet.
Nappen hade farit loss från själva hållaren... Och åkt ner i flaskan. Man kan räkna ut med häcken vad som hände sen. Nappen i flaskan, och flaskans innehåll på Teo och resten av sängens inventarier.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag gjorde inget dera.
Om inte Jimmy varit vaken hade nappflaskan från helvetet fått åka tillbaka dit med buller o bång. Bussen dit går varannan måndag. (Sopbilen). Och tillsdess hade den kunnat få ta in på hotell Soptunnan.
Kallt, rått och luktar lite lagomt illa. Precis så som jag hade önskat nappflaskan kunde få ha det.
Men icke.
Nu, så här en o en halv timme senare sitter jag och begrundar, hur satan kan man skapa en sån mackapär?!
Satans tillverkare... Jag skyller på dom.
I morgon när mina ögon är mindre grusiga och mina hjärna mer vaken ska jag KANSKE kolla om det KANSKE satt fel napp på nappflaskan. Jag vill helst inte veta. Jag låter det hellre förbli Nappflaskan från Helvetets egna lilla hemlighet.
Det stormar ute och det känns som om fönstret snart ska blåsa in, bäst jag flyttar mig mot sängen.
Sängen från himlen.
God Natt och God morgon kära vänner.
Kommentarer
Postat av: Sara
..fniss..
Postat av: Veronica
Är nyfiken på om det var rätt napp eller inte?? :-)
Trackback