Träsket
Jag har hamnat i träsket. Inte vilket träsk som helst, har ni hört talas om tradera-träsket?
Där är jag och trampar om dagar, kvällar o nätter. Försöker hålla band på mig själv, inte trycka på budgivningsknappen. Inte bjuda högre, men så måste jag. Skriver in 51kr i fältet, får upp meddelande på skärmen om att jag tyvärr inte har det högsta budet. Det är som å trycka på en öm punkt, helt plötsligt blir jag besatt och bara MÅSTE ha det högsta budet. Inte för att jag så gärna vill ha prylen i fråga, utan för att jag måste se hur mkt jag ska ge för att ha högst. Sen får jag ångest och hoppas att nån ska bjuda över mig. Ibland funkar det, ibland inte.
Så just nu sitter jag o väntar på en örontermometer, som jag vill ha.
En body och två tröjor som jag medvetet bjudit på.
...Och en termometernapp som jag bara tvingades råka bjuda på.
Haha, snart får jag göra som "V" gjorde, börja gömma saker så att inte Jimmy får dåndimpen på mig! ;-)
Ja, nog om tradera. Här i huset är det lugnt, skönt och nystädat. Skulle kunna vara helt perfekt om det inte var för att karln i huset har åkt på elakartade baciller som kastar tillbaka maten genom det hål det en gång slunkit ner i. Typiskt. Som om det inte skulle räcka med att behöva vara karl, nu är han sjuk oxå!
Men hur sjuk och dålig han än må vara så är han min sol i min vardag. Världens vackraste karl. Tänk att det var jag som skulle få dela mitt liv med honom. Jag- och ingen annan! Lyckliga mig!
Den andre personen av manligt kön i detta hus ligger i sin nybäddade säng och drömmer om söt gröt och goda Mariekex. Men han har oxå haft en tuff dag med krasslig mage, har tappat räkningen på hur många bajsblöjor som blivit bytt och hur många ombyten som blivit gjorda. Vårat stackars korn.
Jag själv mår faktiskt bra, det är det som är det bästa med mitt dåliga minne. Jag glömmer fort att jag har ont, är sur och sånna saker.
Ryggen leker satan med mig, men jag har börjat gilla läget. Den som är med i leken får leken tåla.
That's it, that's the shit.
Från det ena till det andra, här kommer en liten bild på två små med stor kärlek.
Teo tar igen sig i Adas knä en sekund innan utgång... Han är far sin upp i dagen!
Det får helt enkelt knyta ihop denna dagen!
God Natt!
Där är jag och trampar om dagar, kvällar o nätter. Försöker hålla band på mig själv, inte trycka på budgivningsknappen. Inte bjuda högre, men så måste jag. Skriver in 51kr i fältet, får upp meddelande på skärmen om att jag tyvärr inte har det högsta budet. Det är som å trycka på en öm punkt, helt plötsligt blir jag besatt och bara MÅSTE ha det högsta budet. Inte för att jag så gärna vill ha prylen i fråga, utan för att jag måste se hur mkt jag ska ge för att ha högst. Sen får jag ångest och hoppas att nån ska bjuda över mig. Ibland funkar det, ibland inte.
Så just nu sitter jag o väntar på en örontermometer, som jag vill ha.
En body och två tröjor som jag medvetet bjudit på.
...Och en termometernapp som jag bara tvingades råka bjuda på.
Haha, snart får jag göra som "V" gjorde, börja gömma saker så att inte Jimmy får dåndimpen på mig! ;-)
Ja, nog om tradera. Här i huset är det lugnt, skönt och nystädat. Skulle kunna vara helt perfekt om det inte var för att karln i huset har åkt på elakartade baciller som kastar tillbaka maten genom det hål det en gång slunkit ner i. Typiskt. Som om det inte skulle räcka med att behöva vara karl, nu är han sjuk oxå!
Men hur sjuk och dålig han än må vara så är han min sol i min vardag. Världens vackraste karl. Tänk att det var jag som skulle få dela mitt liv med honom. Jag- och ingen annan! Lyckliga mig!
Den andre personen av manligt kön i detta hus ligger i sin nybäddade säng och drömmer om söt gröt och goda Mariekex. Men han har oxå haft en tuff dag med krasslig mage, har tappat räkningen på hur många bajsblöjor som blivit bytt och hur många ombyten som blivit gjorda. Vårat stackars korn.
Jag själv mår faktiskt bra, det är det som är det bästa med mitt dåliga minne. Jag glömmer fort att jag har ont, är sur och sånna saker.
Ryggen leker satan med mig, men jag har börjat gilla läget. Den som är med i leken får leken tåla.
That's it, that's the shit.
Från det ena till det andra, här kommer en liten bild på två små med stor kärlek.
Teo tar igen sig i Adas knä en sekund innan utgång... Han är far sin upp i dagen!
Det får helt enkelt knyta ihop denna dagen!
God Natt!
Kommentarer
Postat av: Sara
Ni får krya på er hela familjen!
Duu, de är tabletterna jag tipsade om för amningen? Har du prövat eller är det för tidigt tycker du?
Trackback