familjenboije

Teos första dag på dagis. Dagen hade kunnat börjat bättre. Pysen vaknade redan klockan sex, och jag var beredd att dö. HUR orkar man vara vaken så tidigt?
Sen skulle det köras grävare, bil och andra fordon, och då skulle man helst köra på lillebror så att han vaknade. Efter det försökte den unge herrn äta youghurt med fingrarna. Gissa resultatet. I samma veva höll Zeb på att svälta ihjäl och jag att bli galen.
På med kläder och uuuut! Ute är det dyngsurt, vilket genast smittade av sig på pysens kläder. In. Byta kläder. Försöka vara glad. In på dagis. Och sen gick luften ur mig.
Så sen klockan nio har jag haft ett barn, en massa tid att göra saker på... Och vad har jag gjort?
Först varit allmänt förbannad en stund. Ringde Rolf o gick det o drack en kopp kaffe. Sen vidare på affärn´, vart sittandes där med ännu en kopp eller två. Tog vagnen o mjölken, gick hem i regnet o blev blöt.
Och nu... Ja, nu är det dags att hämta hem min lilla glädjespridare igen! ...Sov dags för han. Och istället för att han ska behöva sova på dagis tar jag hem han o bädder ner han i våran säng... Mycket mysigare så. Och jag är ju ändå hemma.