familjenboije

Pysen fick för sig att vakna redan 6.50 i morse, så nu sitter man med lagom grumliga ögon vid frukostbordet för att försöka förstå att det faktiskt är morgon. Vi låg och drog oss i kanske en halvtimme innan vi klev upp och Teo hade tröttnat på att vara med oss i sängen. Först upp ur våran säng var ändå pysen, sprang iväg till sovrumsdörren, ställde sig på tröskeln, vinkade och sa hej då. Han försökte med allt han förmåddde att stänga dörren in till oss, men han var lite för kort i rocken för att nå upp till dörrhandtaget. Så pös han iväg ut mot köket och var lika snabbt tillbaka vid sovrumsdörren igen, men då med en liten stol! Ställde sig på stolen, tog tag i handtaget och stängde dörren. Så kunde vi höra från andra sidan dörren "Nuu klart!". Då var det bara att kliva upp!
Älskade gryn.