familjenboije

6e december idag, mormors födelsedag. Hon är på "hemmet" och vi bor i hennes hus. Så här inför jul känns det riktigt bakvänt. Mormor har alltid varit "jul" för mig. Varje år som man räknade hennes hundra tomtar som fanns överallt. På gardiner, dukar, i blommor och överallt. Andra advent har gått förbi oss och än finns inte en endaste tomte uppe. Det blir lite bakvända världen mot när mormor bodde här, och det stör mig.
Dessutom är rörmokarna här...River inne på toaletten. Vattenskadan vi hittade här om veckan ska putsväck, lika så väggar o golv som det hörs just nu. För varje kakelplatta jag hör gå i krasch så ser jag dollartecknen som rullar förbi i mina ögon samtidigt som ett ljud av pengarassel hörs i mina öron.
Snåljåp. Kan man annat va när jag inte vet var jag lagt pengarna jag aldrig haft? Men vi har i alla fall tur med humöret. Tror hela familjen vaknade i fel sängar men på rätt sida. Nä, förresten. Jimmy vaknade i rätt säng. Själv har jag lekt sängkonsument i natt. Provat lite olika stilar och sängkläder. Så blir det en del nätter med barn i huset.

I helgen som var hade jag födelsedag. Den kom o den gick och jag blev äldre, det var ungefär vad som hände. Katten och gästerna blev mätta.
I huset finns två katter, Mikael och Nathalie. Dom är snälla, hungriga och luriga. Ligger steget före mig. Som i fredagskväll när jag kom hem från jobbet och hade en 15-bitars smörgåstårta med mig hem. Stor som ett schabrak, i alla fall i mina 1.57cm-mått-mätt. Så i mörkret balanserade jag med denna gigantiska bricka av godsaker, från bilen och ner i matkällaren. Möttes av Mikael i hallen när jag klev in i huset. Lite konstigt att han var inne eftersom jag släppt ut katterna innan jag for på jobbet, men mer tankeverksamhet än så la jag inte på den saken. Fortsatte min balansgång ner för källartrappen och in i matkällaren. Mission completed tänkte jag och stängde dörren. Sen började kattjakten. Tycker inte om när djur försvinner, och nu var Nathalie spårlöstförsvunnen. Jag Mikael och Boss (hunden) gick skallgång i huset men utan resultat. Likt en galen människa stog jag ute på bron mitt i natten och ropade desperat efter Nathalie. Inget svar. Inte ens en tillstymmelse till ett litet Mjau.
Jimmy var o spelade så Mikael fick vara mitt nattsällskap.
Födelsedagen kom och jag klev upp alldeles förtidigt för att släppa ut en nödig hund. Och då hände det, Nathalie ropade efter mig. Kopplade in hörsel och logik å förstod rätt snabbt att Nathalie hade haft en bra natt. I matkällaren, tillsammans med en stor smörgåstårta.
Hon gick alltså alldeles framför mina fötter kvällen innan, följde med in till matkällaren och väntade på att dörren skulle stängas. Hon låg steget före. Och hon fick första biten av tårtan. När hon fyller år tänker jag ta tårta innan henne. Ha!

Sen kom det folk och sen blev det kväll och sen natt och då sov vi. Min man som spelade hade inte hunnit köpa någon present. Han hade varit in på "Raggarstatt" i stan för o köpa något, men där fanns inget.
Det var vad han sa där på natten då han kom hem. På dagen glömde han av sig och munnen pratade snabbare än hjärnan tänkte och han råkade talaom att han aldrig varit in på statoil över huvudtaget, för han hade glömt.
Sånna nödlögner som att "det fanns inget" tycker jag är rätt rolig. För jag är nog så pass gammal nu att det här med presenter inte är så viktigt längre. Jag är gladare om huset blir klart än om jag får en akutgåva från raggar statoil i Östersund. Vi går mot bättre vetande.

Nej, kanske ska försöka hitta någon frukost. Tre män trängs för tillfället inne på en lite toalett. Hörs som om dom har det rätt bra.