familjenboije

Tio år sedan terrorattackerna i usa. Så då minns jag oxå att idag för tio år sedan gick jag gymnasiet inne i östersund, satt i datasalen och talade om för läraren att Erica inte hette varken Erica eller Ecca. Hon hette Pecka och kom från Finland. Gymnasiet var en rolig tid ändå.

Idag är det en gråtid. I alla fall grå dag. Igår var det klarblå himel och sol. Å idag det är pissvädret. Men när solen var framme dansade vi på gräsmattan. Satte om lite blommor inför vintern, ungefär ett halvår sent, men jag hoppas de överlever i alla fall. Jag och mina gröna fingrar lär väl ha dödat rubbet om snillen ska spekulera.
Förutom blomvård så sysselsatte vi oss med vuxenvård, Jimmy jagade och jag red. Barnen fick oxå rida, det ska börjas i tid.

Det händer mycket runt om kring mig, eller, egentligen runt oss alla. Ibland undrar jag vad det är för fel på världen vi lever i? En värld som får människor att göra de mest skrämmande sakerna. Man skulle ha ruskat om alla, stått på torget o delat ut citalopram och sen skulle hela världen le igen. Hur enkelt som helst.

Jag och pojkarna är ensamma hemma, gubben är på vift. Barnen ritar och jag nördar i hopp om att en fe ska komma in genom dörren, svepa med sitt trollspö och sedan väcka mig o säga att huset är i det skick jag vill ha det. Pang, så vaknade jag ur den drömmen o får jaga med snabeldraken själv i alla fall.
Har bestämt oss för att tapetsera om kök/hall... Om jag längtar? O ja. Frågan är bara hur länge jag får vänta. Fan att man ska vara så himla ohändig.