Dammsugare


Söndagförmiddag och här sitter jag. Teo ligger ute i vagnen o sover, valparna är matad, tvättmaskinen är i full gång och jag funderar på var den här dagen ska ta vägen. Huset var städat igår kväll och det var lugnt och skönt med Karin och en film som sällskap, men det är över nu.
Huset är förvisso lugnt och tyst, men den där biten med städat, ja, den har vi redan hunnit tagit bort!
Förstår inte riktigt hur jag bär mig åt. Men på nåt vis går det allt att stöka till det! :-D
Fick dåndimpen i fredags då jag skulle dammsuga, dammsugarpåsarna jag köpt var fel, men vi hade ändå tvingat ner den in i dammsugare och hoppats på det bästa.
Den bästa visade sig snabbt, men inte snabbt nog, för att vara det sämsta.
Dammsugaren började göra ljud vi inte riktigt kände igen, så det var bara att öppna luckan och beskåda det härliga. Nog hade dammsugaren sugit upp varje litet korn, men istället för att spotta det direkt in i påsen, så hade den blåst runt allt utanför påsen. Jippi. Ännu bättre var ju att geniet öppnade påsen innomhus på det nydamsugna vardagsrumsgolvet. Smart drag av mig.
I ren förbannelse slet jag upp påsen, tömde innehållet som fanns i dammsugaren på golvet, tog bort filtret som var fullt av....ja, allt! Letade reda på en ny dammsugarpåse som faktiskt passade. Började o dammsög igen, glad ihågen att jag övervunnit den gulafarans fasliga list.
Dammsög o dammsög o dammsög... Men det blev aldrig slut på saker att dammsuga, jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå var det kom ifrån. Tills poletten trillade ner och jag kom på att jag slängt filtret. Grattis.
Hur är det där med mjölk i tuttarna och gröt i hjärnan? Jag har ju slutat amma, så där med slut på mjölken, men hur gör man för att gröten ska försvinna?
Där tog i alla fall min dammsugarkarriär slut för den här gången. Nu blir det torrmopp, skurhink, sop och skyffel.
I'm back at the 1800-century.

Tycker ändå att helgen har runnit förbi både snabbt och smidigt. Hoppas att resten av helgerna som Jimmy jobbar rinner på lika bra. Trots utebliven sovmorgon för både han och mig.

Åjust det, så fort Jimmy vänder ryggen till och inte är hemma så händer det en massa saker.
Teo trillade i trappen, iof bara ett trappsteg, men ändå, han trillade blading bladong.
Sen drog han en piruett i pyjamasen så han fick en blåcklocka i pannan då han landade mot ett stolsben.
Typiskt.
Men vårat gryn är lika glad för det, världens lyckligaste och gladaste goskit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback