Det går åt helvete i alla fall...

Sitter och nynnar för mig själv, på just låten det går åt helvete i alla fall- även om man bor i Skålan.Inte visste jag den dagen jag föddes att jag skulle gå genom livet tillsammans med denna brilljanta hjärna jag blev tilldelad. Kan man byta? Eller köpa en ny på tradera? Eller kanske bara plugga in ett minneskort? Det låter smart...

Har haft en vecka på jobbet som betytt att jag fått jobba, för att sen komma hem och leka husmor. Inte heller det var det någon som talade om för mig, att jag aldrig skulle bli en sån där fullfjädrad husmor som tillagade rätter med krångliga ingredienser och som dessutom smakade gott! Jag stuvade makaroner igår, det blev bra, förutom det brända.
Karin och Julia var här för att titta på idol, Karin skulle baka kladdkaka, jag skulle bara sköta ugnen, kakan smakade perfekt, förutom det brända, eftersom att jag hade gräddat den på 200C.
"RamAnna" var här och hälsade på över en lunch- det smakade super- eftersom att jag inte var hemma när hon kockade i mitt kök.
Så... Är det nån som vill bli bjuden på middag?
En sak till... Det har varit många här på lunch... Bla. Jessica, Karin, Anna, Veronica, Annica, Emma mfl. Alla gånger har det smakat som det ska. För dom har fått laga lunchen själva. Är det möjligtvis ett tecken på hur begåvad jag är när det kommer till kockeri och bageri? När folk självmant tar med sig lunch, eller ingredienser för att själva tillaga den? Ibland ser jag det som en fördel- jag blir bjuden till bords- i mitt egna hem- När jag har gäster!

Vad mer gör en husmor? Jajustja, man tvättar ju... Sagt och gjort.
Jag gjorde ett ryck med Teos kläder, så att allt skulle vara nytvättat till dagis. Skjuss in i maskinen, 40grader, tvättmedel och lite mjukmedel. Härligt med en surrande maskin. Ett pip och tvätten är tvättad! Ner i tvättstugan, öppnar maskinen- ALLT är GRISROSA! Grattis Teo och Jimmy, ni får nu framöver klä er i rosa.
Spottade, svor och sparkade till maskinen- det var så klart dens fel.
Men skam den som ger sig. In med ny tvätt, teos, jimmys och mina. 60grader med samma ingredienser som vanligt. Surrande maskin och jag försökte förtränga det som tidigare hänt.
Ett pip och äntligen skulle vi få rena fina kläder. Visst. Öppnade maskinen- ALLT var CHOCKROSA! Kan vara snyggt, men inte på Teo och Jimmys kläder... Inte heller på alla mina.
Svor och förträngde, tills jag gick ner till min mamma och bekände mina tvättsynder. Fick en flaska klor och en uppmuntrande klapp på axeln. Glad i hågen gick jag hem, fyllde helvetesmaskinen med klor, stängde luckan, rablade en ramsa och gick där ifrån. En timme senare- PIIIP. Äntligen! Nu ska de va blekta.
Öppnade luckan- Fortfarande åt helvete för rosa!
Stängde maskinen vräkte ner ännu mera klor. Vred igång mackapären, gick därifrån och funderade på att aldrig mer återvända. PIIIP... Måste gå och se. JA! Fortfarande ROSA.
De rosa klädernas nästa anhalt: Den Stora SVARTA påsen kallad SOPSÄCK!
Hädanefter ska vi bära svart. Säger som Lasse Åberg "Im gonna wear black untill I find anything darker".

Sa jag förresten att nu är det helg. Då ska jag inte tvätta ett plagg. Heller inte laga mat. Inte just nu iaf.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback