Bitterfitta

Borde egentligen ta inträde till det här huset idag, för här bor en livs levande bitterfitta. Trött, elak, sur, fräsig och ja, lite så där lagomt bitter. Näst intill överkurs.
För vissa kan det säkert vara roande, men knappast för de inblandade. Även fast att vi sovit hela natten och inte vaknade förenst straxt innan nio så har det mesta av dagen, som jag minns, varit rätt sur.
Vi tog oss ut en promenix mitt under skidåkningen, men som tur var missade vi inget. Inget mer än vad de svenska skidskyttarna gjorde iaf. I genomsnitt över dagen så har jag nog fler bommar än vad de har under en karriär, men vad gör det. Idag är det bitterfittans bomdag. Får väl försöka bita ihop och komma igen i morgon, försöka vara en dos gladare, lyckligare och framförallt trevligare.
Jag ser tvätt som ska tvättas, disk som ska diskas, damm som ska torkas, golv som ska städas, säng som ska bäddas, rum som ska tapetseras, hall som ska städas, källare som behöver ett ansiktslyft, mat som borde lagas, kyssar som borde kyssas, kramar som ska kramas, kärlek som ska älskas men ändock sitter man här. Bitter.
Orkar inte med människor, än mindre mig själv. Orkar inte med ljud, värk, ljus... Orkar inte. Men mest av allt orkar jag inte med det här jävla humöret som nypit sig fast under skinnet på mig. Ge dig iväg satans ohyra, du har inget här att göra.

Jimmy har bakat citronkaka, jag hatar citronkaka. Vi har ätit glass, jag mår illa av glass. Vi fick middag av mor och far, jag vill inte ha middag. Jag måste skriva ett remissvar, jag hatar remissvar. Jag borde duscha, men då blir man blöt. Jag känner mig fet, inte gravid. Jag är trött men snart lessnar jag på att sova!
Med ett ord kan du sammanfatta alla dessa störningar: Bitterfitta.

Tittar på drömkåken, men orkar inte skratta. Denna ohyra som naglat sig fast har tagit bort humor i mig.
Jag ville att Jimmy skulle åka upp på Skalet ikväll så att han skulle kunna få ha lite roligt, han vill ha roligt tillsammans med mig, men jag är tyvärr omöjlig att ha roligt med för tillfället.
Men i smyg sitter jag ändå och älskar mina pojkar så jag nästan spricker. Men som sagt, jag är nog för sur för att det ska synas.
Nån som vill ta över min kropp för en stund? Jag lånar ut den- Gratis!

Kommentarer
Postat av: Sara

*skrattar i smyg* GUD SÅ GLAD JAG ÄR att jag slipper vara gravid.. förstår precis vad du snackar om!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback