sen, senare eller aldrig

Det snöar. S N Ö A R. Det är sån där snö som tar med sig den gamla snön, men det är ändå snö. På min lediga dag. I flera dagar nu har man hållits innomhus för att suktande se ut genom fönstret på den klarblå himlen, längta sig fram till en dag då man är ledig hela dagen. Å så kom det här. Skitväder.
Jag hade bestämt fika ute på gården, rengörning av häst, plocka hundbajs eller vad som helst. Inte vara inne. Det känns som en regnig oktoberdag, fast med snö istället.
Man blir ju alldeles däckad. Det kan vara ett tecken. Tecken som i att jag borde göra något vettigt hemma, inne. Men vem vill vara vettig när man är ledig, egentligen?

Barnen tittar på Scoby Doooo... Kanske skulle ha passat på att rensa lite leksaker medan de inte ser. Jag har utvecklat en allergi mot trasiga leksaker. Som bilar med tre hjul, trasiga tågbanor, dåliga legobitar o alla andra leksaker som oxå blir svårlekta med, pga vissa hinder. Allergin gör att jag blir arg när jag ser det här... Eller dåliga kritor/tuschpennor. Det gör mig oxå irriterade.
Men sen ska man få tummen ur för att gå från tanke till handling, vilket kan vara en väldigt lång väg för mig oftast. Jag är en senvägare som gärna tar några dagar på mig innan jag kommer till skott. En sån där sista-minuten-panik-är-det-bästa-för-mig-människa.
Inget att vara direkt stolt över. Undra hur jag kunde bli en sån. Mina föräldrar är ju raka motsatsen, de har gjort saker redan innan de visste att det borde göras. Effektivt.

Leksaker, kläder eller damm... Undra vad jag ska börja med. 
Måste kanske kolla facebook oxå...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback